Vet din organisation hur ni ska agera vid kriser, i höjd beredskap eller krig? För att en organisation ska kunna vara verksam vid oförutsägbara händelser och samhällsstörningar behövs en plan. Kanske känner du igen begreppen kontinuitetsplan och beredskapsplan? Det finns stora skillnader mellan dem och våra seniora konsulter inom krisberedskap och totalförsvar reder här ut begreppen och förklarar vad du behöver tänka på.
Vad är skillnaden mellan en kontinuitetsplan och en beredskapsplan?
En kontinuitetsplan är en plan för att hantera risker som identifierats i t.ex. en risk- och sårbarhetsanalys. Planen ska skapa förutsättningar för att viktig verksamhet kan bedrivas utan avbrott, och om avbrott ändå sker ska konsekvenserna bli minimala. Exempel på händelser som kan ge avbrott i en verksamhet är avbrott i elförsörjningen, maskinhaverier, brist på insatsvaror eller nyckelpersonal. Kort sagt mer eller mindre vanliga händelser som inte har sitt ursprung i ett hot från en antagonistisk angripare.
En beredskapsplan däremot är ett vidare begrepp som använts inom många delar av samhället i olika sammanhang, men i dag kanske särskilt inom civil beredskapsplanering. Ordet beredskap, som ungefär betyder ha någonting klart för användning, går förstås även in i kontinuitet, men det kopplas oftare till försvarsområdet. Anders Brännström, senior rådgivare inom krisberedskap och totalförsvar på Basalt säger:
Beredskapsplaner är nödvändiga för att samhällsviktiga aktörer ska vara förberedda och kunna agera på ett optimalt sätt under fredskriser, höjd beredskap och krig. Det är många företag som arbetar med kontinuitetsplaner, men få som kan beredskapsplanering. Det som vi vid Basalt tar fasta på är att planera för civil beredskap, det vill säga att förbereda för såväl fredstida kriser som höjd beredskap och krig.
Varför är det så viktigt att ha beredskapsplan?
Det finns flera anledningar till att ta fram en beredskapsplan. Den ryska invasionen av Ukraina synliggör hur det civila samhället och civilbefolkningen blir mål och instrument i krigföringen. Medvetna attacker mot kärnkraftverk och kulturinstitutioner jämte desinformation och terroriserande bombning innebär mycket högre krav på krisberedskap och civilt försvar än vad vi kunnat föreställa oss i våra mörkaste framtidsscenarier.
Förhoppningsvis kommer vi aldrig dit, men söker man motivation för att arbeta med krisberedskap och civilt försvar finns den inte alltför långt borta, säger Mattias Broman, senior konsult inom krisberedskap och totalförsvar på Basalt.
Det civila samhället som ingår i totalförsvaret behöver veta hur de ska agera, och därmed behövs analys, planering och en plan.