Under arbetet med införandet hade verktyget, Manage Engine ServiceDesk Plus, som skulle underlätta införandet haft en central roll. En slutsats kring detta är att företaget bör se till att det verktyg som ska användas är optimalt och att detta är en viktig faktor som inte bör glömmas bort vid införande. Det skulle kunna ha varit av värde för studien att göra en marknadsundersökning kring vilka system som tidigare använts framgångsrikt hos andra företag.
Hur väl stämmer rekommendationerna kring införande av CMDB från litteraturen överens med verkligheten vid ett IT-företag?
Teorin stämde tämligen väl överens med verkligheten. Dock var det svårare och mer tidsödande att identifiera attribut, dokumentation samt relationer till CI än vad litteraturstudierna beskrev. Detta ledde till att tidsåtgången för införandet blev längre än planerat. Att genomföra steg tre, kontroll, var även det mer tidsödande än vad teorin beskrev. Den aktuella och historiska informationen gick att hitta för olika CI, men då detta var ett manuellt steg i verktyget ansågs inte detta tidsvärt att spendera värdefull tid på. Men ju mer arbete som lades på att definiera relationer desto bättre blev historiken. Att verifiera CI var det steg som inte arbetet omfattade i den omfattning som önskats. Överlag har fyra av de fem steg i ITILs rekommendationer för införande av CMDB genomförts med goda resultat. Införandet tog lång tid, precis som teorin beskriver. Förväntningar som införare, om att det skulle gå fortare, har funnits. Men efter litteraturstudier blev det snabbt känt att det inte var så enkelt som det verkade, trots ett verktyg som hjälpte till mycket på vägen. Rekommendationerna beskrev inte vilken tidsåtgång varje steg beräknades ta, men utöver det stämde de överens med verkligheten. Som avgränsningarna beskriver innefattade arbetet endast att ta fram en första fungerande pilot, vilket är utfört. Effekterna som visas nu efter införandet kommer kanske inte vara desamma om ett år, eftersom utformningen av CMDB kommer fortgå och bli mer komplett.
Uppnår CMDB driftteknikernas förväntningar på effekter?
Nej, samtliga fem respondenter ansåg att inte alla förväntningar kring CMDB uppnåddes. En respondent ansåg att CMDB levt upp till flera av förväntningarna, men att det fortfarande fanns områden där CMDB inte varit till så stor hjälp. Dock såg respondenterna positivt på CMDB och förväntningarna från enkät del II hade höjts efter att respondenterna haft möjlighet att arbeta med CMDB samt fått instruktioner för vad målet med införandet var.
På frågan om det blivit lättare att hantera incidenter sedan införandet svarade fyra av fem ”Ja”, den femte respondenten svarade istället ”Till viss del”. Detta var en förväntad effekt hos driftteknikerna. Utifrån detta är det möjligt att se att alla respondenter anser att CMDB underlättar hanteringen av incidents på något sätt. Enligt analysmodellen uppfylldes effekterna kostnadskontroll, informationskällor, spårbarhet, komponentbaserat arbetssätt, riskbedömning och arbetsprocesser som analyserades. Dessa innehöll delar som omfattar arbete med incidents, changes och problems. Det går att se att CMDB gör det möjligt att nå information och bidrar med effektivare arbetsuppgifter i arbetet med drift. En av de främsta slutsatser som dragits är att trots att CMDB inte hunnits använda så länge, kunde respondenterna märka av positiva effekter inom flera områden. De ansåg att det blivit lättare att hantera deras dagliga verksamhet och såg positivt på framtiden efter att CMDB fortsatt utvecklats och respondenterna haft mer tid att arbeta med den.
Att ta hänsyn till kopplat till denna studie är att CMDB införandes under relativt korta tidsförhållanden. Men även att den andra enkäten kom ganska snabbt efter införandet, vilket ledde till att driftteknikerna inte hann arbeta så mycket med CMDB innan de skulle säga vad de tyckte och tänkte. En liknande enkät idag skulle kunna ge helt andra utslag.
