Vad är motståndskraft?
Ordböckerna lyfter fram ord som härdighet, resistens, okänslighet, seghet, resiliens och styrka. Alla orden är relevanta och indikerar också att ordet motståndskraft även används inom andra discipliner än säkerhetspolitiken.
Säkerhetspolitisk motståndskraft kan definieras som ett lands förmåga att härda ut och inte ge upp, även under så svåra förhållanden som ett modernt krig. Under det kalla kriget ansåg vi oss ha god motståndskraft, under den så kallade strategiska timeouten var begreppet över huvud taget inte efterfrågat. Nu inser också våra politiker att vi behöver bygga upp Sveriges motståndskraft igen för att sända rätt signaler till omvärlden och om vi blir angripna kunna försvara oss. Att redan i fredstid få potentiella angripare att uppfatta att vi vill försvara oss och kommer att vara motståndskraftiga gör att vi blir krigsavhållande.
Hur byggs motståndskraft?
Generellt kan motståndskraft sägas byggas upp av två olika faktorer: fysiska och psykiska, eller moraliska för att använda Napoleons språkbruk. Låt oss börja med det lättare och mest påtagliga, de fysiska faktorerna. Det handlar om att se till att så mycket som möjligt av de varor och tjänster som befolkningen och samhällets olika aktörer behöver för att kunna fungera levereras också inför och under ett pågående krig. Det gäller livsmedel, drivmedel, sjukvård, elektricitet och allt som vi i vardagen är väl försedda med. I det samhälle som vi har byggt upp finns många sammanhang och beroenden som särskilt behöver beaktas. Det gäller inte minst det grundläggande beroendet av elkraft och informationsteknologi. Inför och under ett krig kommer mängden varor och tjänster att starkt reduceras. Det gäller för hela samhället att se till att kritiska nivåer inte underskrids. Det gäller också att prioritera resurserna till rätta ändamål: försvaret av Sverige och att upprätthålla försvarsviljan. Allt annat behöver kunna prioriteras ned för att vi ska kunna lyckas.
De psykiska faktorerna är svårare, både att uppnå och att mäta. Hur mycket eller lite försvarsvilja och motståndskraft har vi egentligen? Ett bra sätt att uttrycka det på är att hög försvarsvilja i fred möjliggör motståndskraft i krig. Grunden är att hela befolkningen behöver vara medveten om vilken säkerhetspolitisk situation som vi befinner oss i och vad som i värsta fall kan hända. Det får inte vara så att politiker och myndigheter försöker ”skydda” medborgare genom att inte tydligt redovisa hur verkligheten tyvärr gestaltar sig. Konkret handlar byggandet av motståndskraft mycket om förtroende, information och integration. Den segregering i samhället som vi upplever besvärande i vardagen kan utvecklas till något mycket farligt om vi blir angripna.
