Låt statliga företag bli föredömen i totalförsvaret
Regeringen bör beskriva hur de statliga företagen ska bygga upp sina delar av totalförsvaret, skriver Nicklas Haglund och Anders Brännström.
I slutet av december publicerade Enköpings-Posten en debattartikel, skriven av vår VD Nicklas Haglund och vår strategiske rådgivare Anders Brännström. Det är ett viktigt ämne och vi är glada över att media fått upp ögonen för ämnet och valt att publicera denna artikel och på så sätt hjälper oss att nå ut med detta budskap. Nedan kan ni läsa insändartexten i sin helhet.
Tisdagen 15 december fattade Riksdagen beslut om totalförsvarets utveckling under åren 2021 – 2025. Beslutet utgår från bedömningen att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas och att förmågan i såväl det militära som det civila försvaret är otillräcklig. Den uppenbara slutsatsen är att vi behöver bygga upp totalförsvaret igen. Det är bråttom. De resurser som en potentiell angripare behöver för att angripa Sverige finns redan nu. Intentionen att angripa oss militärt kan bli verklighet på mycket kort tid.
Alla är eniga om att näringslivet har en viktig roll i uppbyggandet av totalförsvaret. Meningarna går isär om vem som ska finansiera näringslivets beredskapsförberedelser, det vill säga de förberedelser som ska vidtas redan i fred för att höja totalförsvarets förmåga. Vissa menar att näringslivet själv bör svara för finansieringen. Statens uppgift inskränker sig till att fatta beslut om inriktning samt finansiering av statens åtgärder. Andra menar att näringslivet, företag som verkar på en konkurrensutsatt marknad, inte kan ta de kostnaderna. Följderna har beskrivits i allt från allvarliga lönsamhetsproblem till att företagen kommer att gå i konkurs eller behöva flytta utomlands.
Försvarsberedningen indikerade i sin rapport Motståndskraft i december 2017 att uppbyggande av totalförsvaret och inte minst det civila försvaret kommer att kräva omfattande ekonomiska resurser. Beredningen förde inte frågan om vem som ska stå för finansieringen i botten.
Många satte sina förhoppningar till utredningen Näringslivets roll inom totalförsvaret som i december 2019 lämnade sin rapport. Trots en del positiva förslag duckade utredaren för frågan om vem som ska finansiera näringslivets beredskapsförberedelser. Det som kvarstod var att Riksdagen i december 2020 skulle lösa frågan i beslutet om totalförsvarets utveckling 2021–2025. Dessvärre är det nu uppenbart att inte heller Riksdagen har lyckats hantera frågan om finansiering. Det innebär att värdefull tid går förlorad. Diskussionerna och tveksamheten fortsätter och uppbyggnaden av näringslivets del av totalförsvaret fördröjs ytterligare.
Vi, Nicklas och Anders, har personligen uppfattat frustrationen hos företag som å ena sidan gärna vill vara med och bygga upp sin del av det nya totalförsvaret men å andra sidan upplever att förutsättningarna inte är tillräckligt reglerade av statsmakterna.
Det finns en åtgärd som en handlingskraftig regering kan vidta för att tidigt igångsätta näringslivets aktiva arbete med att bygga upp vissa grundläggande delar av totalförsvaret. Regeringen kan, utan att tillsätta någon ytterligare utredning, inleda arbetet i de cirka 50 företag som staten äger och regeringen kontrollerar. Det skulle vara möjligt att i ägardirektiven till bland andra Vattenfall, Teracom och Telia beskriva hur företagen ska börja bygga upp sina delar av totalförsvaret. I direktiven skulle framgå att en viss del av företagens omsättning skall användas för att öka företagens totalförsvarsförmåga. De statligt ägda företagen har en viktig roll i totalförsvaret och åtgärderna skulle påverka också andra samhällsviktiga verksamheter.
Regeringen har stundom kritiserats för bristande handlingskraft. Nu finns en konkret möjlighet att tidigt och kraftfullt påverka en viktig och tidskritisk fråga i en positiv riktning. En bra metod för ett gott ledarskap är att vara ett föredöme, att inte bara tala om hur alla andra ska göra utan också göra något själv.
