Varje människa och varje organisation som har en uppgift, har också en skyldighet att göra bedömningar om vad som kan hända i framtiden. Vem skulle annars göra det? I uppgiften ingår också att låta bedömningarna utgöra grunden för egna åtgärder för att bättre kunna hantera framtida händelseutvecklingar. När jag var bataljonschef i Kosovo sommaren 2000 samlade jag varje vecka bataljonsstabens underrättelsesektion till ett samtal kring ”Vad kommer att hända i vårt område under nästa vecka?” Samtalen kunde ofta resultera i att jag fattade beslut om att delar av bataljonen, med anledning av mina samtal med underrättelsesektionen, skulle vidta konkreta åtgärder för att vi skulle vara bättre förberedda på det som skulle kunna inträffa.
Två stormakter i öster
För Sverige och det internationella samfundet finns motsvarande behov. De som leder Sverige behöver ställa frågan ”Vad kommer att hända i Sverige och i närområdet under de närmaste åren?”
Ryssland kommer under överblickbar tid att vara ett potentiellt militärt hot mot oss. Redan i nuläget, utan att något krig eller öppen konflikt har brutit ut i vårt omedelbara närområde är Ryssland ett säkerhetspolitiskt problem för oss. Detta inte minst på informationsarenan men också genom den osäkerhet som landets agerande ger upphov till. Det har inte att göra bara med Vladimir Putin. Utan honom skulle Ryssland fortsatt kunna agera minst lika negativt. Det skulle kunna bli ännu värre än det är nu.
Kina är det stora, långsiktiga hotet mot det politiska, ekonomiska och kulturella system som vi är en del av. Kina har höga ambitioner gällande ekonomi, råvaror, infrastruktur och makt över produktionsfaktorer och politiska system. Även om Kina inte ligger geografiskt nära oss kommer landets politik och agerande att påverka oss direkt och indirekt, inte minst ekonomiskt. Det hela är högst påtagligt redan nu, extra tydligt i närtid för dem som bor i Skellefteå, efter att Kinas agerande kring elbilsmarknaden har satt press på ortens stora industriprojekt.
Tre faktorer att tänka på
Mycket av vårt politiska, kulturella och ekonomiska liv är tydligt och fast kopplat till USA. Landets utveckling kommer att påverka oss även i framtiden. Valet av Donald Trump till president har redan resulterat i många spaltkilometer av analyser, artiklar, krönikor, prognoser och mer eller mindre relevanta uttalanden. I det här sammanhanget vill jag lyfta fram tre faktorer:
- Den första är att vi bör räkna med ett mindre internationellt engagemang från USA. Det kommer att handla såväl om ekonomisk som politisk påverkan på oss och vår del av världen. Den isolationism som alltid har funnit som en del i USA:s agerande kommer under de närmaste åren att få ytterligare näring.
- Den andra är att vi kan förvänta ett ökat amerikanskt fokus på Stilla havsområden på bekostnad av Europa och den transatlantiska länken. Jag bedömer inte att USA kommer att lämna Nato men att engagemanget kommer att minska och kraven på de europeiska allierade länderna kommer att öka.
- Den tredje har att göra med det som små stater i närheten av stormakter alltid har fruktat, att stormakterna i slutna rum gör upp om små staters öden. Berättelserna om Molotov-Ribbentroppakten 1939 och freden i Tilsit 1807 är tydliga. Sverige är ett litet land i Rysslands närområde och behöver ta det här i beaktande i den fortsatta interaktionen mellan USA och Ryssland.
Den världsvida terrorismen kommer att påverka oss på ett mer påtagligt sätt än tidigare. Vi har nu tagit steget från att vara ett litet alliansfritt land i norra Europa till att tydligt ta ställning för och emot olika aktörer i världen. Många kan tycka att det var tryggare förr att vara försiktiga och inte ta ställning. I det läge som världen nu befinner oss i är jag personligen positiv till att vi har tagit ställning och förenat oss med det som vi uppfattar som goda krafter. Vi deltar nu aktivt i kampen mellan det som vi står för, demokrati, frihet och mänskliga rättigheter, och allt som hotar det. Nackdelen är att terrorister som är på kontrakurs med världssamfundet också kommer att ha oss som måltavla. Vi behöver i framtiden räkna med att terrorister kommer att ha Sverige med i bedömningen om vilka länder som är sämst rustade att motverka terrordåd, och just därför ska angripas. Om de kommer fram till att vi inte är särskilt framstående i våra skyddsåtgärder kommer de hänsynläst att attackera oss på ett sätt som vi inte har upplevt tidigare.
Hur skyddar vi våra system?
Cyberhotet är uppenbart. It-utvecklingen är den enskilda företeelsen som tydligast illustrerar teorin om säkerhetsskulden. It har byggts upp under många år med utomordentligt många aktörer inblandade. Nyttan med it och konkurrens har gjort att tekniska, metodiska, organisatoriska och personella delar av it-system har uppenbara brister inbyggda i sig. Vi ser det okontrollerat brisera på ett för oss icke spårbart sätt: Kalix kommun, Coop, Svenska kyrkan för att nämna några. Innan vi har vidtagit kraftfulla åtgärder för att skydda våra system och vår information kommer cyberhotet att vara utomordentligt påtagligt för hela samhället.
Artificiell Intelligens (AI) kommer att påverka oss i mycket hög grad och kan liknas vid ett tveeggat svärd, stora förbättringar och vinster men också oförutsägbarhet och risktagning. AI har definitivt kommit för att stanna och utvecklas nu med en dramatisk hastighet och kraft i många delar av samhället. Utvecklingen liknar det tidiga uppbyggandet av it, men intensiteten är mycket större och kraftfullare. AI kommer att påtagligt kunna förbättra vår kapacitet inom forskning och utveckling, sjukvård, kommunikation, försvar, lag och ordning och mycket annat.
Vem gör de övergripande säkerhetsbedömningarna kring AI? Finns någon kontroll över den sammantagna risktagning till vilken det dagligen adderas av många stora och små aktörer som vill ha konkurrensfördelar med hjälp av AI? Finns det någon kontroll över att inte den internationella organiserade brottsligheten tar AI i sin tjänst och blir ännu effektivare än tidigare? Några vetenskapspersoner och forskare varnar för AI och delar av utvecklingen. Vi ser tydligt många av de företeelser som jag beskrev i artikeln ”Säkerhetsskulden. Del 2: – Hur kom vi hit och varför?” Vi bygger utifrån det vi hoppas ska hända i stället för det som faktiskt kan hända. Vi ser tydligt en gradvis tillvänjning inom området och tenderar att vidta eventuella skyddsåtgärder ”för sent”. AI behövs och kommer att kunna hjälpa oss till stora förbättringar på många områden. Dessvärre håller en säkerhetsskuld mycket påtagligt att byggas upp kring AI. Resultatet blir något som kan liknas vid en tidsinställd bomb som okontrollerat kommer att brisera om några år eller årtionden.
Hur skyddar vi oss från påverkan?
Vi är ständigt utsatta för påverkan av olika aktörer. Det kan röra sig i hela skalan från att vi ska förmås att köpa en vara eller en tjänst, via att vi ska misstro auktoriteter i samhället och i värsta fall aktivt ställa oss bakom osanning och konspirationsteorier. Att det rör sig om olika grader och varianter gör det svårare att bedöma hur vi ska skydda oss. Det har gått långt om en angripare lyckas att genom påverkansoperationer bibringa många svenskar en helt ny uppfattning och att de aktivt kan tänka sig att ingå i en grupp som aktivt arbetar mot staten. Det som i stället långsiktigt ger mest skada, och därmed är farligast på sikt, torde vara att medborgarnas tilltro rubbas till de egna institutionerna, politiker, tjänstepersoner, domstolar och varandra. Då bli de enskilda människorna lätta byten för negativ påverkan.
Utöver de specifika företeelser som jag har nämnt i den här artikeln finns frågor kring integration av personer som har invandrat till Sverige, klimatfrågan, energi, ekonomi, läget i svenska skolor och mycket annat. Jag konstaterade redan i en tidigare artikel i serien om säkerhetsskulden: ”Det är inte som i laboratorier och lektionssalar att man kan dela upp, analysera och hantera varje del för sig, utan allting ska alltid hanteras samtidigt.”
Rupturer och malströmsdynamik
När man tar sig an uppgiften att bedöma framtida händelseutvecklingar blir det ofta så att man exrapolerar en utveckling och utgår från de grundfakta man har. Ofta behöver man göra avgränsningar för att kunna hantera komplexa frågor. Vi vet att historien ibland kan ändra förlopp på dramatiska och oförutsedda sätt. En forskargrupp vid FOI lanserade för många år sedan begreppen rupturer och malströmsdynamik som innebär plötsliga chocker eller långsammare händelseförlopp som ändrar den tidigare logiken i internationella relationer. Utan att här gå in på detaljer handlar det om att saker kan inträffa som gör att en helt oväntad handelsutveckling behöver hanteras. Skotten i Sarajevo 1914 och 9/11 är exempel på rupturer medan den inre utvecklingen i Jugoslavien efter marskalk Titos död 1980 är exempel på malströmsdynamik1. I den framtid som jag har försökt beskriva kommer med säkerhet förr eller senare rupturer och malströmsdynamik att inträffa. Med den insikten blir argumenten för att bygga förmåga och resiliens ännu större.
Ett ljus i mörkret
Nästa artikel i serien om säkerhetsskulden publiceras den 27 november. Den kommer att lyfta fram några positiva saker som vi behöver ta fasta på. Även om artikelserien om säkerhetsskulden hittills i huvudsak har varit dyster och negativ finns det absolut positiva saker som vi har anledning att vara tacksamma för och bygga vår framtid kring.
