Säkerhetsskyddslagen – vad är på gång?

Säkerhetsskyddslagen ändras den 1 oktober. Ändringarna rör främst Försvarsmakten och Totalförsvarets plikt- och prövningsverk. Något som kan vara av större intresse för det stora flertalet som arbetar med säkerhetsskydd är den utredning som regeringen beslutade om i juni, En förbättrad process för säkerhetsprövningar (dir. 2023:91).

Ändringarna i säkerhetsskyddslagen 

Ändringarna som träder i kraft den 1 oktober 2023 (SFS 2023:390) genomförs i syfte att säkerställa dels Försvarsmaktens behov av säkerhetsprövad värnpliktig personal, dels att säkerhetsprövningen sker på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. 3 kap. 4 § säkerhetsskyddslagen får en ändrad lydelse och tre nya paragrafer införs, 3 kap. 3 a, 4 d och 18 a §§.

Försvarsmakten får genom ändringarna ensam ansvaret för säkerhetsprövningar av värnpliktiga och undantag från kravet på samtycke för registerkontroll i säkerhetsklass 3 införs för vissa värnpliktiga. Vidare ska den som är krigsplacerad i en säkerhetsklassad befattning i Försvarsmaktens verksamhet anses delta i den säkerhetskänsliga verksamheten och ska därmed säkerhetsprövas under den tid som beslutet om krigsplacering kvarstår.

Utredningen En förbättrad process för säkerhetsprövningar

Enligt kommittédirektivet (dir. 2023:91) ska en särskild utredare utses och ges bland annat följande uppdrag:

Syftet med utredningen är att stärka regleringen på personalsäkerhetsområdet, ge verksamhetsutövare tydliga förutsättningar för sitt säkerhetsskyddsarbete samt öka rättssäkerheten och förutsebarheten för såväl enskilda som verksamhetsutövare.

Uppdraget har sin grund i bland annat Säkerhetspolisens hemställan till regeringen i juni 2022 med förslag på att medborgarskap eller annan anknytning till utlandet uttryckligen ska nämnas som en faktor att bedöma i grundutredningen vid en säkerhetsprövning samt att det av bestämmelsen även ska framgå att den enskilde är ansvarig för att lämna alla uppgifter som kan ha betydelse för prövningen. I hemställan föreslogs att avsaknad av tillförlitliga uppgifter eller andra brister i utredningen ska anses utgöra ett hinder mot en godkänd säkerhetsprövning. Säkerhetspolisens hemställan har remitterats. En majoritet av remissinstanserna tillstyrkte förslagen.

Regeringen anser också att det finns skäl att se över möjligheten att överklaga ett säkerhetsprövningsbeslut. Beslut i säkerhetsprövningsärenden kan i dag inte överklagas, vilket har efterfrågats i olika sammanhang. I och med det förändrade säkerhetspolitiska läget och utvecklingen på säkerhetsskyddsområdet kan det enligt regeringen antas att frågan om överprövning av säkerhetsprövningsbeslut kommer att bli än mer aktuell framöver. Regeringen anser därför att det finns anledning att se över förfarandet kring säkerhetsprövningar och överväga om det i säkerhetsskyddslagen bör införas en möjlighet att överklaga ett säkerhetsprövningsbeslut.

Vem som får uppdraget förefaller ännu inte vara beslutat. Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2024.