Just nu pågår den årliga Rikskonferensen om försvaret arrangerad av Folk och Försvar. Makthavare har samlats i Sälen och media kommer att vara mättat av information och diskussioner kring försvaret. Det är positivt och kanske viktigare än någonsin med hänsyn till läget i världen.
Världsläget har drastiskt försämrats under de senaste åren. Vi befinner oss i en osäker tid där säkerhetspolitiska utmaningar står i fokus. För Sverige är det därför avgörande att vidta nödvändiga åtgärder för att bemöta denna verklighet. Som ny medlem i Nato är vi inte längre ensamma. Vi är nu en del av en allians som ställer krav på vårt totalförsvar och på våra politiska ställningstaganden. Detta medför möjligheter till ett starkare försvar och fördjupade samarbeten, men också nya utmaningar för vårt totalförsvar, särskilt med de ökade hoten från potentiella angripare. Sverige måste därför anpassa sig till en ny verklighet, präglad av konflikter och ett försämrat världsläge. Utvecklingen påverkar inte bara den globala politiken, utan även vår inhemska stabilitet och säkerhet. Det är därför viktigare än någonsin att vi ser till vårt eget totalförsvar, för att kunna besvara de ökade hoten.
Rysslands storskaliga invasion av Ukraina, som inleddes i februari 2022, är ett tydligt exempel på de pågående konflikterna i vårt närområde. Kriget har resulterat i enorma mänskliga och ekonomiska förluster, samtidigt som omfattande sanktioner riktats mot Ryssland. Nato har svarat genom att öka sin närvaro i Östeuropa, vilket markerar en tydlig strategi för att skydda regionens säkerhet. Situationen har förvärrats ytterligare av Nordkoreas inblandning, där cirka 11 000 nordkoreanska soldater rapporteras befinna sig i regionen, enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Som en motreaktion har Sydkorea förklarat att man avser att öka sitt militära stöd till Ukraina. Allt detta pekar mot att konflikten inte kommer att avta inom en snar framtid – snarare tvärtom.
Parallellt med kriget i Ukraina intensifieras spänningarna i Mellanöstern, särskilt mellan Israel och Hamas i Gaza samt mellan Israel och Hizbollah i södra Libanon. Sedan hösten 2024 har våldet eskalerat, med många civila offer som följd. Den regionala dynamiken är komplex och flera grannländer är indirekt involverade. Detta förvärrar risken för en bredare konflikt. Trots internationella försök att medla saknas en tydlig lösning på konflikten och situationen förblir högst instabil.
I Syrien har historiska scener utspelat sig när al-Assads järngrepp över landet nådde sitt slut. Innan årsskiftet lyckades jihadist-gruppen Hayat Tahrir-al Sham (HTS) att störta Bashar al-Assads regim. Läget i landet är nu ostabilt och framtiden oviss. Det är svårt att säga vad detta i praktiken innebär med ett land som nu styrs av en grupp som tidigare har varit en gren av al-Qaida. Många experter befarar att vi kommer få ett nytt Afghanistan, fast ännu närmare Europa. Det medför i sig bland annat en stor risk för ökat terrorism och islamisering i Europa. Något alla europeiska länder behöver ta i beaktning och förbereda sig för.
I Asien utgör Kinas expansionistiska politik en ökande säkerhetsrisk, särskilt kring Taiwan och Sydkinesiska havet. Det militära hotet mot Taiwan har intensifierats, vilket skapar oro både i regionen och globalt. Dessutom skapar Kinas ökade militära närvaro och handelshinder ekonomiska och säkerhetspolitiska utmaningar. Detta påverkar även Sverige, som är starkt beroende av handel med Kina.
Samtidigt står världen inför en ny politisk verklighet med Donald Trumps återkomst som USA:s president. Den nya administrationens passiva utrikespolitik, fokus på inrikes frågor och ”America First,” innebär att Europa i högre grad måste agera mer självständigt. Det medför större ansvar, men även större risker för Europa. För Sveriges del innebär detta att vi behöver stärka vår beredskap och utöka vår försvarsförmåga, samtidigt som vi utvecklar djupare samarbeten med andra Natoländer.
Sveriges medlemskap i Nato innebär både utmaningar och möjligheter. Vi har lämnat den alliansfria hållningen och står nu tydligt med våra allierade. Detta stärker vår position, men gör oss också till en tydligare måltavla för potentiella motståndare. För att möta dessa hot, som ständigt blir allt fler, måste vi investera mer i vårt totalförsvar. Både det militära och det civila försvaret behöver stärkas för att vi ska kunna stå emot och skydda vårt land mot de hot som växer sig starkare dag för dag.
För att skapa ett starkare Sverige krävs att alla aktörer inom totalförsvaret tar sitt ansvar. Varje myndighet och organisation måste ställa sig frågan: Vad kan vi bidra med för att stärka Sveriges försvarsförmåga? Endast genom en gemensam ansträngning, där både militära och civila krafter arbetar tillsammans, kan vi bygga ett motståndskraftigt samhälle som kan hantera framtidens utmaningar. Tiden att agera är nu. Frågan är inte om vi kommer att ställas inför nya hot, utan om vi kommer att vara redo att möta dem. Svaret på det bör vara ja, men för att kunna svara ja på en sådan fråga, måste vi satsa mer på totalförsvaret, nu mer än någonsin.
Förhoppningen är att de som har samlats under Sälenkonferensen i år ytterligare kan skärpa allvaret i situationen och förstärka arbetet med att bygga Sveriges framtida försvar. Vid sidan om själva konferensen och medierapporteringen är det till syvende och sist konkreta åtgärder av många beslutsfattare på olika nivåer i Sverige som räknas.
Målet är redan fastställt och metoderna finns framtagna. Nu återstår viljan att ta tag i och förvandla de välformulerade talen och de vackra föredragningsbilderna till handling. En osäker omvärld kräver ett starkare Sverige. Idag, mer än någonsin.
