1. USA inför höga tullar mot största handelspartnerna123
Den 1 februari undertecknade president Donald Trump en presidentorder som införde 25-procentiga tullar på import från Kanada och Mexiko, samt 10-procentiga tullar mot Kina. Undantag gjordes för energiimport från Kanada, där 10 procent skulle gälla. Dessa åtgärder motiverades främst av politiska skäl, för att begränsa flödet av droger – i synnerhet fentanyl, och illegala immigranter till USA. De berörda länderna svarade med att planera motåtgärder. Kanadas premiärminister Justin Trudeau säger vid en pressträff att de kommer att belägga amerikanska varor med tullar på 25 procent. Ekonomer har varnat för att tullarna kan skada tillväxten och driva upp inflationen, eftersom de i första hand betalas av importörer som kan lägga över kostnaderna på konsumenterna.
2. USA och Ryssland inleder förhandlingar om Ukraina456
Den 12 februari meddelade president Trump att han haft ett produktivt telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin, där de enades om att inleda samtal för att få slut på kriget i Ukraina. USA:s president uppger att han bett USA.s utrikesminister Marco Rubio, CIA-chefen John Ratcliffe, Nationella säkerhetsrådgivaren Michael Walz och USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff, att leda förhandlingarna.
Kreml bekräftar att Vladimir Putin och Donald Trump talats vid och uppger att samtalet ska ha pågått i en och en halv timme. Man bekräftar även att de två ledarna kommit överens om att träffas, rapporterar Reuters.
3. Europeiska ledares krismöte om säkerhet och Ukraina789
Efter att USA:s president Donald Trump inlett samtal med Ryssland utan att involvera Europa eller Ukraina, sammankallade Frankrikes president Emmanuel Macron ett krismöte i Paris den 17 februari. Ledare från Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Italien, Polen, Spanien, Nederländerna, Danmark, som företrädde Norden och de baltiska länderna, samt representanter från EU och Nato deltog. Diskussionerna fokuserade på möjligheten att skicka en fredsbevarande styrka till Ukraina och behovet av att stärka Europas försvarskapacitet i ljuset av osäkerheten kring USA:s stöd. Mötet avslöjade oenighet bland länderna angående utplacering av europeiska trupper i Ukraina, men enighet rådde om behovet av ökad försvarsfinansiering och samarbete.
4. USA:s förändrade ställning i FN angående Ukraina101112
Den 24 februari, på treårsdagen av Rysslands storskaliga invasion av Ukraina, röstade USA nej till en resolution i FN:s generalförsamling som krävde ett ryskt tillbakadragande från Ukraina. För första gången sedan krigets början står USA och dess europeiska allierade på olika sidor i FN.
5. President Zelenskyjs besök i Vita huset1314
Den 28 februari besökte Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj Vita huset för ett möte med USA:s president Donald Trump. Mötet, som hölls i Ovala rummet, var planerat att diskutera ett avtal om ukrainska naturresurser i utbyte mot amerikanskt stöd. Dock blev mötet spänt och avbröts abrupt efter att Trump och vicepresident JD Vance kritiserade Zelenskyj öppet. Detta ledde till att den ukrainska delegationen lämnade Vita huset utan att något avtal undertecknades.
Händelser inom cybersäkerhet
1. Stor hackerattack mot kryptobörsen Bybit151617
Den 21 februari 2025 drabbades den Dubai-baserade kryptobörsen ByBit av en omfattande hackerattack där 1,5 miljarder dollar i Ethereum stals. Vd Ben Zhou skriver på plattformen X att en hackare tagit kontroll över tillgångar och skickat dessa vidare till en oidentifierad adress. Bybit har sagt att de kan täcka förlusterna. Attacken tros ha kopplingar till en nordkoreansk hackergrupp enligt FBI.
2. Arresteringar av nyckelpersoner bakom ransomware-grupper18
Den 11 februari meddelade Europol att nyckelpersoner bakom ransomware-as-a-service tjänsterna Phobos/8Base arresterats i en internationell insats mot cyberbrottslighet. Dessa individer, samtliga ryska medborgare, misstänks ha använt en variant av Phobos-ransomware för att pressa offer över hela Europa och bortom på höga lösensummor. Samtidigt togs 27 servrar kopplade till det kriminella nätverket ner.
3. USA inför sanktioner mot hosting-leverantör för ransomware1920
Den 11 februari införde USA sanktioner mot en hosting-leverantör Zservers som tillhandahöll tjänster åt ransomware-gruppen LockBit. Företaget Zservers erbjuder så kallad bulletproof hosting – en tjänst som gör det möjligt för cyberkriminella att undvika rättsväsendet samtidigt som de hyr IP-adresser, servrar och domäner för att sprida skadlig kod, skapa botnät och utföra andra uppgifter relaterade till bedrägerier och cyberattacker. Sanktioner syftar till att störa infrastrukturen som används av cyberkriminella för att genomföra attacker.
4. Ca 1500 kunder påverkade av Nordnets IT-problem2122
Under februari drabbades nätmäklaren Nordnet av allvarliga IT-problem som påverkade kunder i hela Norden. Incidenten innebar att vissa kunder, vid inloggning, fick tillgång till andra användares kontouppgifter, inklusive aktie- och fondinnehav. Detta ledde till att Nordnet temporärt stängde ner sina tjänster för att utreda och åtgärda problemet. Cirka 1 500 kunder påverkades, varav ungefär 200 i Sverige, 500 i Finland, 500 i Danmark och 350 i Norge. Enligt Nordnet berodde problemen på en intern mjukvarukomponent kopplad till inloggningsfunktionen, utan tecken på extern påverkan eller cyberattack.
5. Regeringens föreslag för lag om datalagring – Signal överväger att lämna den svenska marknaden23
I februari 2025 meddelade den krypterade meddelandeappen Signal att de överväger att lämna den svenska marknaden om regeringens föreslagna lag om datalagring antas. Lagförslaget, som planeras att behandlas i riksdagen i mars 2026, skulle kräva att meddelandetjänster som Signal och WhatsApp lagrar all kommunikation som sker via deras plattformar. Signals chef, Meredith Whittaker, uttryckte oro över att ett sådant krav skulle innebära att bryta den end-to-end-kryptering som är central för Signals tjänst. Hon betonade att införandet av så kallade ”bakdörrar” skulle undergräva hela företagets arkitektur och äventyra användarnas integritet.
Syftet med lagförslaget är att ge brottsbekämpande myndigheter, såsom Säkerhetspolisen och polisen, möjlighet att i efterhand få tillgång till meddelandehistorik för personer misstänkta för brott. Försvarsmakten har dock uttryckt kritik mot förslaget. De har nyligen uppmanat sin personal att använda Signal för att minska risken för avlyssning och menar att lagförslaget skulle kunna introducera sårbarheter som kan utnyttjas av obehöriga tredje parter.
