Att garantera försörjning av dricksvatten är sannolikt det viktigaste en kommun kan göra för sina invånare. Dricksvattnet är en av samhällets viktigaste leveranser, en förutsättning för våra liv, vår hälsa och samhällets funktionalitet. Därför är det bra att börja arbetet med kontinuitetshantering med just dricksvattenförsörjning – ett bra exempel som tydligt illustrerar samhällsnyttan med kontinuitetshantering. Inget vatten – inget liv! Grunden för att bygga ett civilt försvar och en totalförsvarsförmåga är att identifiera lägsta rimliga acceptansnivå för en samhällsfunktion – i det här fallet en acceptabel miniminivå för vattenförsörjningen – och sedan planera för hur leveransen på så kort tid som möjligt ska kunna återställas till denna miniminivå efter ett avbrott. Kontinuitetshantering helt enkelt!
I fredstider behöver vi inte fundera så mycket på om dricksvattnet som kommer till vår kran räcker eller går att dricka. I snitt gör varje svensk av med 140 liter per dygn till dusch, bad, toalett, matlagning och annat.[1] Det är en ansenlig mängd vatten som vi varje dag, utan att fundera, konsumerar och skickar vidare ut i avloppet. Men vad händer om det inträffar som gör att dricksvatten inte kan levereras på vanligt sätt? Det är helt enkelt inte möjligt att, på annat sätt än genom ledning och ut i kran, leverera 140 liter vatten per person och dygn.
Planera för nödvattenförsörjning
I varje kommuns ansvar ingår dricksvattenförsörjning och att leverera vatten av dricksvattenkvalitet till sina invånare. Det dricksvatten som produceras och levereras ska dessutom vara säkert och uppfylla Livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten. Eftersom kommunen har ansvar för att bedriva sin verksamhet både i vardag och i kris samt under höjd beredskap, har kommunen också ansvar för att planera för avbrott i dricksvattenförsörjningen, framför allt avbrott i ordinarie leverans genom kran. Då inträder så kallad nödvattenförsörjning. För att kunna säkerställa liv och hälsa måste kommunen blicka utåt och redan nu börja ett prioriteringsarbete. Att skydda människors liv och hälsa ska alltid prioriteras. Men det finns inga hinder i nuvarande lagstiftning mot att göra en prioritering av brukare som en förberedelse inför en nödsituation. Det finns inte heller några krav på ständig leveranskapacitet dygnet runt, året runt.
Viktiga ingångsvärden för fortsatt prioritering
Vart fjärde år ska varje kommun göra en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Det är ett viktigt arbete där kommunen ska analysera risker och sårbarheter och dokumentera sin analys i en RSA. Oavsett vilken metod som används, måste kommunen måste alltid identifiera samhällsviktig verksamhet, olika oönskade händelser, bedöma de omedelbara negativa konsekvenserna, analysera verksamhetens sårbarheter och bedöma förmågan att hantera olika påfrestningar. De estimerade konsekvenserna för liv och hälsa, samhällsviktig verksamhet och funktionalitet utgör de första och viktiga ingångsvärdena för fortsatt prioritering av dricksvattenkonsumenter!
I det rådande omvärldsläget och i och med återuppbyggnaden av vårt totalförsvar blir det än mer viktigt för varje kommun att säkra minimumnivå av dricksvatten genom planerad nödvattenförsörjning. I ett totalförsvar där det civila försvaret ska stödja det militära, måste väl ett civilsamhälle som kan leverera vatten, om än på en miniminivå, som möjligt, måste väl vara det bästa stöd ett svenskt militärt försvar kan få?
Vi tar det igen: En utvecklad kontinuitetshantering bidrar till effektiv och robust verksamhetsstyrning i fredstid och till ökad tröskeleffekt för samhället i händelse av höjd beredskap och krig. Här kan du ladda ner Basalts broschyr om vårt 10-stegsprogram för att öka Sveriges tröskeleffekt.
