Vad innebär krigsorganisation?
I stort sett alla verksamheter har betydande roll i det civila försvaret. Krigsorganisationen kan ses som det väloljade maskineri som gör det möjligt att fungera som tänkt vid höjd beredskap eller väpnat angrepp. Ibland kan man bygga upp förmågan direkt, ibland behöver man göra det med stegvis ökande ambition.
Vad är krigsduglighet?
Krigsduglighet handlar om hur väl anpassad verksamhetens krigsorganisation och faktiska förmåga att verka under höjd beredskap och krig är. Det omfattar exempelvis ledningsförmåga, bemanning, uthållighet, prioritering av verksamhet, beroenden till andra aktörer samt förmåga att hantera störningar i försörjning, kommunikation och infrastruktur. För många verksamheter är krigsduglighet ett område där det behövs såväl nulägesbild som en tydlig riktning framåt.
Frågor inom arbetet med krigsduglighet
Vanliga frågor
En bra start i arbetet med krigsduglighet kan vara att ställa sig frågorna:
- Hur omsätter man övergripande krav till faktisk förmåga?
- Hur bedömer man vad som är tillräckligt?
- Hur skapar man samsyn mellan förvaltningar, verksamheter och ledning?
- Och hur prioriterar man rätt åtgärder i ett läge där både tid och resurser är begränsade?
Basalt kan stötta verksamheter med att besvara dessa frågor, värdera svaren och omsätta till faktiskt handling.
KDU-verktyget och modeller som utvecklats på området
Flera verksamheter, däribland kommuner, arbetar idag systematiskt med att bedöma och stärka sin förmåga inom civilt försvar. Det har också utvecklats modeller och arbetssätt för att skapa en mer konkret och användbar bild av krigsduglighet.
Ett exempel är Västerås stad, som arbetat fram en modell för att strukturera och bedöma den kommunala förmågan, som en del i ett mer långsiktigt och praktiskt utvecklingsarbete. Läs mer om det här.
En modell för att identifiera verksamheters förmågenivå avseende arbetet med höjd beredskap och totalförsvar kan ske med hjälp av ett planeringsverktyg kallat krigsduglighet (KDU) från Myndigheten för civilt försvar (f.d. MSB). KDU syftar till att hjälpa kommuner och regioner att analysera och stärka sin förmåga under höjd beredskap och för att utveckla sin krigsorganisation genom att identifiera styrkor och svagheter.
Krigsduglighet behöver dock inte snävas av till kommuner och regioner. På Basalt ser vi med fördel att KDU-verktyget används för alla typer av organisationer.
Vilken nivå av krigsduglighet ligger er verksamhet på just nu?
Vill ni ha en bedömning av er verksamhets befintliga krigsorganisation? Och vad är egentligen en rimlig målbild och ambitionsnivå för det fortsatta arbetet framåt?
Basalt hjälper verksamheter att få en tydligare bild av nuläge, beroenden, risker och utvecklingsbehov kopplat till krigsduglighet, civilt försvar och höjd beredskap. Vårt stöd kan omfatta såväl strategisk rådgivning som mer praktiskt genomförandestöd.
Vi kan exempelvis hjälpa till med att:
Statliga medel för konsulter inom säkerhetsskydd- och totalförsvar
Du vet väl att du kan söka statliga medel?
Som kommun och region kan det finnas möjlighet att delvis använda statliga medel, bland annat så kallade 2:4-medel, för att ta hjälp av konsulter med säkerhetsskydd- och totalförsvarsarbete.
Kontakta oss för rådgivning i vad som gäller för just er organisation.
Bedöm nuläget och hitta rätt ambitionsnivå för er krigsduglighet
Vår arbetsprocess
Vill ni få en tydligare bild av nuläget, identifiera utvecklingsbehov och ta nästa steg i arbetet med krigsduglighet?
I vår pdf beskriver vi hur vi på Basalt kan hjälpa verksamheter att analysera, prioritera och omsätta behov till konkreta åtgärder. Ta del av vår arbetsprocess samt vilka mål och resultat du kan förvänta dig utifrån en krigsduglighetsanalys från våra konsulter.
-
Få tips och inspiration från Basalt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev -
Sök på sidan
Sök efter sidor eller nyheter