Idag satt jag i min bil och hörde på lokalradion att det fanns ett behov av prioritering kring barnen som har behov av förskoleomsorg. Meddelandet var att de föräldrar som hade möjlighet att hålla sina barn hemma ombads att göra detta, inte minst för att de som arbetar inom vårdsektorn eller liknande bättre skulle kunna prioriteras.
Prioritering är något vi i vårt samhälle sällan reflekterar över, men i den omvärld som vi idag lever i kryper frågan närmare och blir alltmer kännbar. Jag upplever att de flesta betraktar begreppet som något negativt, ingen vill bli bortvald före någon annan, ingen vill känna sig mindre behövd än någon annan.
Se prioritering som en möjlighet
Det här är ett fundamentalt feltänk. Prioritering kan nämligen lika gärna betraktas som ett stöd, och skapa en möjlighet till att även icke-prioriterade verksamheter kan drivas vidare trots störningar. Med rätt prioriteringar skapar vi bättre förutsättningar för icke-prioriterade verksamheter att drivas vidare i ett läge där samhället är hårt pressat och resurser begränsade. Om vi i förväg tänker igenom, planerar och gör prioriteringar kan vi skapa en situation som är mer optimal med hänsyn till våra begränsade resurser.
Hur kommer man då fram till hur man ska prioritera, vilket perspektiv ska man ha och hur gör man konkret? Inom Basalt har vi haft förmånen att tillsammans med uppdragsgivare såväl inom offentlig som privat sektor att reflektera och hantera dessa frågor med framgångsrikt resultat. Att prioritera ett möte med oss är en bra början.
Eva Hamberg
Senior rådgivare
